Om det där med prioriteringar

"Vi måste göra tydliga nationella prioriteringar för att klara klimatet, jobben och välfärden" skriver Maud Olofsson på DN Debatt idag. Hon fortsätter -
"Centerpartiet vill därför sälja ut delar av Vattenfall och använda 10 miljarder kronor i aktiekapital i ett nytt spjutspetsbolag – Framtidsenergi AB." Att vi behöver göra tydliga nationella prioriteringar är alldeles riktigt, och seriösa satsningar på ny teknik är även det klokt. Men att uppnå detta genom delvis utförsäljning av Vattenfall är helt fel väg att gå.

Att staten är ensam ägare av Vattenfall har sina poänger. Det ger större möjlighet att påverka bolaget i en mer miljövänlig och hållbar riktning, och det är även klokt att det finns ett kraftbolag som är helt ägt av staten ur en ren säkerhetsaspekt.

Olofssons argument för utförsäljning håller dessutom inte riktigt hela vägen. Hon menar att det saknas riskkapital för de investeringar i ny teknik som krävs för att möta miljöproblemen. Med tanke på hur mycket olika riskkapital bolag investerar i bl.a. friskolor, sjukvård och privata apotek låter detta ytterst tveksamt. Dessutom är de 10 miljarder som ska frigöras för att starta upp Framtidsenergi AB inte på långt när tillräckliga.

Att det inte ska ligga på Vattenfall att ta fram den nya tekniken och de nya lösningarna som krävs tänker jag inte argumentera emot, men det innebär ju på inget sätt att Vattenfall måste säljas för att finansiera en sådan aktör. Att sälja ut Vattenfall är ett väldigt enkelt, kortsiktigt, oansvarigt och populistiskt drag. Effekterna syns inte direkt, man förlorar inflytande och påverkansmöjligheter (ingen kan väl på allvar tro att en ny ägare går in utan att få något inflytande över verksamheten?), däremot ger det ett snabbt engångstillskott till statsfinanserna (jämför med hur man finansierat en stor del av skattesänkningarna genom just sådana "quick fixar").

Vidare menar Olofsson att det inte finns "några vägande skäl för svenska folket att långsiktigt vara stor­ägare i utländska kol- och kärnkraftverk". Alldeles riktigt. Men svaret då är ju knappast att sälja av de delarna till privata aktörer - kol- och kärnkraftverken är inte bättre för att de är privatägda, det är endast att lägga över ansvaret på någon annan. Vattenfalls roll bör vara att tillhandahålla miljövänlig, förnybar energi för ett hållbart samhälle.

Att sälja av delar av Vattenfall (som bör och kan vara en stark aktör i en grön omställning både nationellt och internationellt) för att finansiera investeringar i miljövänlig teknik (vilket förvisso är behövligt) så att vi kan fortsätta att blåsa upp en konsumtionsekonomi (baserad på idén om oändlig tillväxt och utan tanke på det oerhörda resursslöseriet) är oansvarigt och direkt kontraproduktivt.

Det är visserligen välkommet att man börjar antyda en vilja att tänka på klimatomställning, men efter fyra år utan aktiv miljöpolitik, i många fall direkt miljöfientlig politik - med utbyggnad av kärnkraft, tillåtande av vargjakt, avskaffande av flygskatt och storsatsningar på biltrafik är det alldeles för lite, alldeles för sent. Och dessutom ett inte särskilt trovärdigt utspel. "Alliansregeringen har format världens mest ambitiösa energi- och klimatpolitik och därmed skapat en stark hemmamarknad för framtidens energiteknik", säger Olofsson - jag skulle då vilja rekommendera Jakob Lundgrens genomgång av alliansregeringens "miljöpolitik", med start här.

Det räcker inte att göra en symbolisk satsning på miljön med ena handen, och fortsätta på samma ohållbara sätt med andra handen. Det handlar precis som Olofsson säger om prioriteringar - men för henne tycks prioriteringarna handla om satsningar på klimatomställning vs. statligt ägande. Det är ett mycket märkligt motsatspar. Prioriteringarna borde väl snarare ligga i ett val mellan klimatomställning och fortsatt, ohållbart och ohämmat konsumtionsbeteende sporrat av skattelättnader och statliga subventioner åt de redan välbärgade. Ett tråkigare och inte lika populärt val kanske, men inte desto mindre det val och de prioriteringar vi står inför. En grön omställning handlar inte bara om att ställa om energiproduktionen, den handlar om att ställa om hela samhället.

Fler i samma ämne: Pierre Ringborg, Jinge, Rasmus Holmberg, Alliansfritt.